Vad avses med en insats enligt 3 kap. 4 § 1 spellagen?

Inledning

Detta ställningstagande redovisar Spelinspektionens uppfattning om vilka faktorer som ska beaktas vid bedömningen av om betalning av en insats för att få delta i ett spel har krävts eller om undantagsbestämmelsen i 3 kap. 4 § 1 spellagen (2018:1138) om att licens inte krävs för spel där deltagande inte kräver betalning av en insats är tillämplig.

Sammanfattning

Bestämmelsen om undantag från licenskravet i 3 kap. 4 § 1 spellagen ska tolkas restriktivt. För att ett spel inte ska vara licenspliktigt krävs det att spelare inte kan anses ha betalat en insats för deltagande i spelet. Det får med andra ord inte ha skett en förmögenhetsöverföring från spelare till spelarrangör avseende möjligheten att delta i spelet.

Spelinspektionen inställning är att en insats för deltagande i ett spel inte har betalats om spelet, t.ex. i form av en lott, tillfälligt har ingått vid ett köp av andra produkter och priset på dessa produkter inte har påverkats av att spelet har ingått i köpet. Enligt Spelinspektionens bedömning är betalningens huvudsakliga syfte och karaktär i dessa fall att få tillgång till en annan produkt än spelet. Spelet utgör då en ren marknadsföringsåtgärd. Om priset på produkten har påverkats av spelet har en insats däremot betalats för deltagande i spelet. Vid bedömningen av affärens syfte och karaktär ska flera faktorer beaktas.

Frågeställningar

Syftet med det rättsliga ställningstagandet är att klargöra när betalning för att få delta i ett spel kan anses ha skett i situationer där även andra produkter ingått i köpet.

Syftet med ställningstagandet är inte att behandla de gränsdragningsfrågor som finns mellan vad som är en tävling och vad som är ett spel. Ställningstagandet avser inte heller frågan om en licenshavare kan erbjuda licensfritt spel på samma webbplats som det licenspliktiga spelet eller om ett och samma spel kan vara både licensfritt och licenspliktigt. Ställningstagandet utgår ifrån att spellagen i förekommande fall är tillämplig. Frågan om vilka bestämmelser i spellagen som gäller även för spel som är undantaget från kravet på licens enligt 3 kap. 4 § 1 spellagen och hur dessa ska tillämpas omfattas inte av ställningstagandet.

Gällande rätt m.m.

Den nu gällande spellagen är precis som sin föregångare lotterilagen (1994:1000) en förbudslagstiftning. Det innebär bl.a. att utgångspunkten är att licens krävs för allt spel om pengar och andra vinster med ett värde i pengar, se 1 kap. 1 § spellagen.

Enligt 3 § första stycket i den tidigare gällande lotterilagen avsågs med lotteri en verksamhet där en eller flera deltagare med eller utan insats kan få en vinst. Alla lotterier krävde tillstånd. Om ett företag eller annan aktör på sociala medier anordnade en aktivitet där någon kunde vinna ett pris genom att gilla eller dela något var det alltså ett otillåtet lotterier. Den vida tolkningen av vad som var tillståndspliktigt lotteri berodde på att det historiskt hade ansetts att reklam- och gratislotterier i viss mån föranledde en sorts insats, även om denna inte skedde i form av pengar utan t.ex. i form av porto eller tidsutdräkt (SOU 2017:30 del 1 s 521f).

Spellagen innehåller till skillnad från lotterilagen regler som undantar lotterier från licenskravet om ingen insats har betalats. Av bestämmelsen i 3 kap. 4 § 1 framgår att licens inte krävs för spel där deltagande inte kräver betalning av en insats. Med insats avses enligt 2 kap. 3 § 5 spellagen en betalning för att få delta i ett spel. Av prop. 2017/18:220 s 84 framgår att insatsen i ett spel om pengar utgörs av det värde i pengar som spelaren riskerar i spelet i hopp om vinst. En annan betydelsefull omständighet för att bedöma om en insats har betalats är om betalningen blir del av den pott eller vinstandel som betalas ut eller inte (se prop. 2017/18:220 s 84).

Som exempel på spel som omfattas av undantaget nämns i förarbetena utlottningar i sociala medier där deltagarna har kvalificerat sig genom att antingen gilla eller dela inlägg. Om spelaren inte har betalat någon insats föreligger inte heller något särskilt behov av skydd enligt spellagen.  Enligt förarbetena riskerar spelaren i denna situation inte att förlora något, och det finns ett grundläggande konsumentskydd genom att arrangemang och tävlingar av detta slag omfattas av marknadsföringslagstiftningen (prop. 2017/18:220 s 93). Spelinspektionen vill i sammanhanget också framhålla att vissa bestämmelser i spellagen gäller oberoende av om spelet omfattas av krav på licens eller inte.

Bedömning

Det förekommer att spel med vinster i pengar eller med ett värde i pengar ingår i priset vid köp av andra varor eller tjänster. Spelinspektionen har identifierat två typer av upplägg som beskrivs närmare nedan.

Utlottningar i samband med försäljning varor eller tjänster (”gratislotter”)

Det förekommer att företag eller annan aktör i samband med försäljning av sina ordinarie varor, som inte är spelprodukter, tillfälligt även arrangerar utlottningar av vinster till kunder. Det kan t.ex. vara så att det i varje eller i vissa förpackningar finns en unik sifferkod eller en lott som kan ge en vinst, eller att alla som köper varor för en viss summa får delta i ett lotteri. Lotteriet kan också bestå i att spelarrangören slumpmässigt utser vinnare utifrån inköp gjorda under en viss tidsperiod. Vinsten kan då bestå i att köpare som har gjort de utvalda köpen får tillbaka hela eller delar av köpeskillingen avseende de utvalda inköpen.

De ovan beskrivna fallen skiljer sig från licensfria lotterier på social medier, när spelaren har gillat eller delat ett inlägg, se prop. 2017/18:220 s 93. I de beskrivna fallen finns det ett ovillkorligt köptvång för att få delta i lotteriet. Frågan är om betalningen för varan i den här typen av fall också kan anses vara en insats för deltagande i spelet. Spelinspektionen gör följande tolkning.

Om priset för den ordinarie varan inte har påverkats av lotteriet har ingen förmögenhetsöverföring skett mellan parterna avseende lotteriet. Kunden har istället betalat ett marknadsmässigt pris för varan, t.ex. bränsle eller chips, och det huvudsakliga syftet med den ekonomiska transaktionen har inte varit att delta i ett lotteri utan att köpa en produkt. Om kunden har fått en vara till marknadsmässigt pris kan inte kunden anses riskera att förlora något. Spelaren/kunden har därmed inte gjort något som skulle kunna anses vara en betalning för att få delta i spel. Det innebär att undantagsbestämmelsen i 3 kap. 4 § 1 spellagen är tillämplig. En förutsättning för denna slutsats är att spelet arrangeras som en tillfällig marknadsföringsåtgärd. Om priset för varan har påverkats av att spel ingår är det fråga om en insats i spellagens mening och krav på licens föreligger.

Betalning ger även tillgång till andra varor och tjänster som bolaget tillhandahåller

Det förekommer att företag eller annan aktör tillhandahåller spel som en del av ett utbud av varor och tjänster. Det kan t.ex. ske inom ramen för en prenumeration som ger tillgång till olika varor och tjänster under en viss tidsperiod.

Frågan är då om betalningen för de samlade varorna och tjänsterna i sådana fall kan anses vara en insats för deltagande i spel. Spelinspektionen bedömer att det avgörande för svaret på frågan är om betalningens huvudsakliga syfte och karaktär kan anses vara deltagande i ett spel. Om någon av följande omständigheter föreligger talar det för att deltagande i spelet kräver betalning av en insats:

• Det är möjligt att betala enbart för deltagande i spelet.
• Spelet erbjuds inte endast tillfälligt.
• Syftet med spelverksamheten är att den ska gå med vinst.
• Syftet med att erbjuda en kombination av spel och tillgång till andra varor/tjänster är att locka nya spelare.
• Hela eller delar av betalningen går till en vinstpott.

Exemplen ovan är inte uttömmande utan ska tjäna som vägledning för vad som typiskt kan utgöra omständigheter som innebär att licens krävs för verksamheten.